Vill du vara med och skapa en insatsbank för att hjälpa elever att utvecklas? På den skola som jag arbetar på brukar vi i elevhälsoteamet ofta diskutera och uttrycka viljan till att alla elever ska med.
En mycket betydelsefull del av utbildningen, som verkligen bidrar till elevers möjlighet till deltagande och utveckling är själva läsförmågan. De flesta skolor i Sverige har säkert samma tankar kring detta men brottas med hur man ska kunna få alla elever att erövra den förmågan. Frågor som är mycket aktuella kring detta är hur vi följer upp skolans resultat och ett nytt bedömningsstöd är utvecklat för att möta behovet av att veta om det vi gör i skolan leder till en god läsförmåga. En annan minst lika viktig fråga är den om vi vet vad vi ska göra för att stötta de elever, som vi upptäcker med hjälp av bedömningsstödet, inte utvecklas tillräckligt väl. Ytterligare en utmanande fråga är om vi lyckas hitta de eleverna med bedömningsstödet. Min uppfattning är att vi behöver komplettera med standardiserade tester på avkodningsförmåga.
Idag har jag tillsammans med kommunens speciallärare och specialpedagoger haft förmånen att lära oss mer om en insats som möter dessa behov och som är utvecklad på vetenskaplig grund. En metod med evidens!
Efter resultatdialoger i kommunens gemensamma arbete med Digilys har vi identifierat behovet av vetenskapliga insatser för elever som inte lär sig läsa med flyt. I RIKT:s regi arrangerades därför denna utbildningsdag för kommunens speciallärare och specialpedagoger inom Digilysarbetet.
Vi har lyssnat till Maj-Gun Johansson, disputerad vid Umeå Universitet 2010, och vi har fått prova en evidensbaserad metod med datoriserade ”Flash-cards” som hjälper elever att utveckla automatiserad läsning.
Metoden bygger på flera andra forskares tidigare arbete (Høien & Lundberg, 1989, 2013, Ziegler & Goswami, 2005, Wentink, 1997, Van der Bosch, 1995) men Maj-Gun har också själv forskat på det egna utvecklade MG-programmet och resultatet var verkligen gott (Johansson, 2010). Hon har genomfört en studie som ett experiment med kontrollgrupp med en kvantitativ metod och resultatet visade en utveckling av elevernas avkodningsförmåga som med ett forskarspråk kan uttryckas med Cohens´effekt över 0.8 vilket betyder att det är en stor effekt som är mycket högre än vanlig lästräning.
Träningen är ingen universallösning utan en metod som rätt genomförd hjälper många. Maj-Gun betonar klokt att träningen måste utvärderas och om eleven inte utvecklas med träningen ska man undersöka andra möjligheter. Hennes forskning visar dock att många elever lyckas utveckla sin läsförmåga med metoden.
Metoden är enkel att genomföra och består av övningar i ett datorprogram. Programmet ställer in sig efter hur eleven lyckas och ökar eller sänker kraven i förhållande till vad eleven presterar. Träningen bör ske helst dagligen i 20 minuter i en tremånadersperiod. Men även två gånger i veckan gör skillnad. Dock inte lika stor skillnad. Träningen går ut på att eleven övar upp en ortografisk läsning där helheter av ordet blir automatiserade minnen och eleven kommer bort från en omständlig ljudningsprocedur. När läsningen är automatiserad frigörs utrymme i hjärnans frontala för att tolka språk och därmed öka läsförståelsen. Avkodningen har starka samband med en god läsförståelse även gällande högstadieelever berättade Maj-Gun. Näst efter avkodning kommer ordförståelse.
MG-metoden är en insats på vetenskaplig grund som kan erbjudas elever som visserligen har knäckt läskoden men däremot ännu inte automatiserat läsningen. Elever bör komma bort från ljudandet av frekventa ord i åk 2 berättar Maj-Gun. Detta skulle kunna vara en markör, vilken kan upptäckas både med hjälp av ett avkodningstest eller med hjälp av bedömningsstöd. Avgörande är att man vet vad man letar efter och vet hur man ska möta behovet av träning. Utvecklas inte eleven med erbjuden metod kan man efter utvärdering förstå att det inte var rätt metod för denne elev. Allt måste som vanligt noggrant utvärderas.
Håller du med om att det vore bra med en insatsgaranti? Om eleven inte klarar att bli flytande läsare med hjälp av den vanliga undervisningen bör eleven erbjudas en annan insats och gärna så fort som möjligt för att inte misslyckanden ska uppstå!
Referenser:
Johansson, M. G. (2010). Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering (Doctoral dissertation, Umeå University, Department of Psychology).
Høien, T., Lundberg, I., & Karlsson, M. C. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Natur och kultur.
Ziegler, J. C., & Goswami, U. (2005). Reading acquisition, developmental dyslexia, and skilled reading across languages: a psycholinguistic grain size theory. Psychological bulletin, 131(1), 3.
Van den Boshc, K, Van Bon, W.H.J. & Schreuder, R (1995) Poor readers´decoding skills: Effects of training with limited exposure duration. Reading Reserach Quarterly. 30, 110-125.
Wentink, H. (1997). From graphemes to syllables. The development of åhonological decoding skills in poor and normal readers. (Doctoral thesis). Nijmegen University
Inlägget först publicerat på Englar bloggar 171216