Tidiga insatser – utvecklaskolan.nu

Vill du vara med och skapa en insatsbank för att hjälpa elever att utvecklas? På den skola som jag arbetar på brukar vi i elevhälsoteamet ofta diskutera och uttrycka viljan till att alla elever ska med.

En mycket betydelsefull del av utbildningen, som verkligen bidrar till elevers möjlighet till deltagande och utveckling är själva läsförmågan. De flesta skolor i Sverige har säkert samma tankar kring detta men brottas med hur man ska kunna få alla elever att erövra den förmågan. Frågor som är mycket aktuella kring detta är hur vi följer upp skolans resultat och ett nytt bedömningsstöd är utvecklat för att möta behovet av att veta om det vi gör i skolan leder till en god läsförmåga. En annan minst lika viktig fråga är den om vi vet vad vi ska göra för att stötta de elever, som vi upptäcker med hjälp av bedömningsstödet, inte utvecklas tillräckligt väl. Ytterligare en utmanande fråga är om vi lyckas hitta de eleverna med bedömningsstödet. Min uppfattning är att vi behöver komplettera med standardiserade tester på avkodningsförmåga.

Idag har jag tillsammans med kommunens speciallärare och specialpedagoger haft förmånen att lära oss mer om en insats som möter dessa behov och som är utvecklad på vetenskaplig grund. En metod med evidens!

Efter resultatdialoger i kommunens gemensamma arbete med Digilys har vi identifierat behovet av vetenskapliga insatser för elever som inte lär sig läsa med flyt. I RIKT:s regi arrangerades därför denna utbildningsdag för kommunens speciallärare och specialpedagoger inom Digilysarbetet.

Vi har lyssnat till Maj-Gun Johansson, disputerad vid Umeå Universitet 2010, och vi har fått prova en evidensbaserad metod med datoriserade ”Flash-cards” som hjälper elever att utveckla automatiserad läsning.

Metoden bygger på flera andra forskares tidigare arbete (Høien & Lundberg, 1989, 2013, Ziegler & Goswami, 2005, Wentink, 1997, Van der Bosch, 1995) men Maj-Gun har också själv forskat på det egna utvecklade MG-pro g rammet och resultatet var verkligen gott (Johansson, 2010). Hon har genomfört en studie som ett experiment med kontrollgrupp med en kvantitativ metod och resultatet visade en utveckling av elevernas avkodningsförmåga som med ett forskarspråk kan uttryckas med Cohens´effekt över 0.8 vilket betyder att det är en stor effekt som är mycket högre än vanlig lästräning.

Träningen är ingen universallösning utan en metod som rätt genomförd hjälper många. Maj-Gun betonar klokt att träningen måste utvärderas och om eleven inte utvecklas med träningen ska man undersöka andra möjligheter. Hennes forskning visar dock att många elever lyckas utveckla sin läsförmåga med metoden.

Metoden är enkel att genomföra och består av övningar i ett datorprogram. Programmet ställer in sig efter hur eleven lyckas och ökar eller sänker kraven i förhållande till vad eleven presterar. Träningen bör ske helst dagligen i 20 minuter i en tremånadersperiod. Men även två gånger i veckan gör skillnad. Dock inte lika stor skillnad. Träningen går ut på att eleven övar upp en ortografisk läsning där helheter av ordet blir automatiserade minnen och eleven kommer bort från en omständlig ljudningsprocedur. När läsningen är automatiserad frigörs utrymme i hjärnans frontala för att tolka språk och därmed öka läsförståelsen. Avkodningen har starka samband med en god läsförståelse även gällande högstadieelever berättade Maj-Gun. Näst efter avkodning kommer ordförståelse.

MG-metoden är en insats på vetenskaplig grund som kan erbjudas elever som visserligen har knäckt läskoden men däremot ännu inte automatiserat läsningen. Elever bör komma bort från ljudandet av frekventa ord i åk 2 berättar Maj-Gun. Detta skulle kunna vara en markör, vilken kan upptäckas både med hjälp av ett avkodningstest eller med hjälp av bedömningsstöd. Avgörande är att man vet vad man letar efter och vet hur man ska möta behovet av träning. Utvecklas inte eleven med erbjuden metod kan man efter utvärdering förstå att det inte var rätt metod för denne elev. Allt måste som vanligt noggrant utvärderas.

Håller du med om att det vore bra med en insatsgaranti? Om eleven inte klarar att bli flytande läsare med hjälp av den vanliga undervisningen bör eleven erbjudas en annan insats och gärna så fort som möjligt för att inte misslyckanden ska uppstå!

Referenser:

Johansson, M. G. (2010). Datorträ n ing i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering (Doctoral dissertation, Umeå University, Department of Psychology).

Høien, T., Lundberg, I., & Karlsson, M. C. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Natur och kultur.

Ziegler, J. C., & Goswami, U. (2005). Reading acquisition, developmental dyslexia, and skilled reading across languages: a psycholinguistic grain size theory. Psychological bulletin, 131(1), 3.

Van den Boshc, K, Van Bon, W.H.J. & Schreuder, R (1995) Poor readers´decoding skills: Effects of training with limited exposure duration. Reading Reserach Quarterly. 30, 110-125.

Wentink, H. (1997). From graphemes to syllables. The development of åhonological decoding skills in poor and normal readers. (Doctoral thesis). Nijmegen University

Inlägget först publicerat på Englar bloggar 171216

Jag håller som bäst på att förbereda mig inför några föreläsningar inom kursen Mångfald, rättvisa och stöd till lärande, som ges på ämneslärarutbildningen vid Lunds Universitet! Jag har fått frågan om att bidra i kursen eftersom jag ingår i en forskarskola CSiS (Communicate Science in School) vid universitetet men främst (hoppas jag) för min erfarenhet och kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Medan jag förbereder mig slås jag av hur mycket man behöver kunna som lärare för att kunna möta en mångfald av elever. Att möta elever i skolan på ett konstruktivt och rättvist sätt innebär att man behöver kunna möta en stor variation av behov. Eller hur? Det är vi väl medvetna om. Men hur gör man då? Det finns inte några enkla och tydliga svar tyvärr.
En av specialpedagogens roller är att kunna hjälpa lärare att utveckla sina instrument och tänka kring just detta dilemma. Vad finns det för behov? Hur möter vi bäst detta behov? Utifrån detta perspektiv känns det utmärkt att kunna komma in och bidra lite redan i lärarutbildningen.

Som specialpedagog, skolutvecklare eller lärare gäller det att navigera mellan olika insatser och nivåer av utvecklingsarbeten. Till min hjälp brukar jag använda följande figur för att sortera i nivå och aktivitet. Det finns en hälsofrämjande nivå där vi arbetar med insatser utifrån kunskap om vad som bidrar till god utveckling för många. Det finns till exempel en del vetenskapligt stöd för metoder och insatser på både individ-, grupp- och organisationsnivå. På den förebyggande nivån finns de insatser som riktas gentemot en identifierad risk. Och slutligen den reaktiva nivån med insatser som ska möta de problem och svårigheter som vi är mitt uppe i.

I denna text skulle jag vilja prata lite kring insatser som ligger inom Förebyggande arbete på individ- och gruppnivå. Det handlar om att göra tidiga satsningar, satsningar i förskoleklassen.

Vi känner till, och det är också vetenskapligt beskrivet, vikten av att elever lyckas i skolan. Att skolan är viktigt och att den kan vara hälsofrämjande är väl känt. Det finns t o m studier som visar att mängden akademiska poäng korrelerar med livslängd (Boman, 2016). Vi vet också att det är av stor vikt att lyckas tidigt i sin skolgång. Att lära sig läsa ihop med sina klasskamrater i första klass och att redan från första början förstå matematikundervisningen främjar senare skolgång (Bailey, Siegler, & Geary, 2014). Den andra sidan av myntet är att det tyvärr finns risker med att elever misslyckas under de första skolåren. Det kan leda till sämre resultat längre fram. Alltså är det angeläget att arbeta förebyggande för att se till att fler elever lyckas i skolan under de första skolåren.

På Strövelstorps skola arbetar vi med systematisk uppföljning gällande elevernas läs- och räknefärdighet. Vi använder, som komplement till lärarnas bedömning, bland annat standardiserade tester för att följa hur vi lyckas med vår undervisning gällande de basfärdigheter som är nödvändiga att erövra. Vi har två större uppföljningar under läsåret och analyserar resultatet i därpå följande resultatdialoger med syfte att identifiera behov och bidra till våra möjligheter att vidga våra perspektiv och utveckla undervisningen. I resultatdialogerna ifrågasätts, synliggörs och problematiseras resultat och metoder. Vi har möjlighet att pröva och ompröva våra arbetssätt och kan långsiktigt skapa en mer underbyggd och beprövad erfarenhet.

Med utgångspunkt i kunskap ovan samt ett identifierat behov har vi bestämt två satsningar i förskoleklassen under läsåret.

Den första handlar om att hela elevgruppen får en strukturerad matematikundervisning helt skräddarsydd för förskoleklassen. Metoden ”Tänka, res onera och räkna i förskoleklassen” är framtagen och utvecklad inom ramen för NCM av Görel Sterner med flera och utvärderad med mycket gott resultat (Sterner, Helenius & Wallby, 2014).

Den andra satsningen är att erbjuda elever extra möjligheter att utveckla den språkliga medvetenheten med hjälp av en multisensorisk läsmodell som är framtagen av Anna Aldenius Isaksson (Bøg & Dietrichson, 2016). Båda dessa projekt ingår i ett större sammanhang där olika forskare tittar på effekterna insatserna.

Som kommunlicentiand och specialpedagog på Strövelstorps skola är jag särskilt intresserad av att bidra till att skolans insatser ges med utgångspunkt antingen i att de är beforskade med gott resultat eller att bidra till att de blir beforskade. Att utveckla skolan på vetenskaplig grund är en mycket viktig väg att gå. Det kommer jag att fortsätta arbeta hårt för! För mig innebär det inte att man letar efter det rätta svaret eller den enda rätta metoden, utan jag menar att man ska använda den kunskap som finns och pröva den i den egna praktiken på ett systematiskt och kritiskt sätt.

Just nu bygger vi en stark grund där förskoleklassens arbete blir mycket viktigt för vår skolas möjligheter att hjälpa alla barn och elever att lyckas i skolan.

Referenser
Bailey, D. H., Siegler, R. S., & Geary, D. C. (2014). Early predictors of middle school fraction knowledge. Developmental science, 17(5), 775-785.
Boman, F. (2016). Breaking the vicious circle : studies on the interplay between mental health and school achievement among students in the first years of primary school in Sweden: Malmö : Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University, 2016.
Bøg, M. & Dietrichson, J. (2016). Utvärdering av Sofias lässtart – en multisensorisk läsinlärningsmetod för elever i förskole- och första klass. Rapport, Dietrichson Consulting AB.
Sterner, G., Helenius, O., & Wallby, K. (2014). Tänka, resonera och räkna i förskoleklass: Göteborg : NCM, Göteborgs universitet, 2014.

Detta inlägg är först publicerat på Englar bloggar 170109

Kategori: Tidiga insatser

Insats på vetenskaplig grund!

Mångfald och utmanande undervisning med förskoleklassen i centrum!