Metakognitiv förmåga

Den metakognitiva förmågan är en avgörande förmåga för våra elevers lärande.

Har precis tagit del av Petri Partanens doktorsavhandling ”Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training” gällande skolans viktiga elevhälsoarbete. Han skriver bland annat att metakognitiv förmåga är utvecklingsbar och kan stödjas och utvecklas i förskola och skola genom lärarens mediering inom ramen för det pedagogiska arbetet.

Detta är något som är väl känt i skolans olika pedagogiska professioner men goda exempel på hur man kan arbeta med detta är inte så vanligt förekommande. Därför vill jag gärna dela med mig av ett aktionsforskningsarbete som jag som specialpedagog gjort tillsammans med en slöjdlärarkollega.

slojd

Vi beskriver hur man i ämnet slöjd kan träna den metakognitiva förmågan hos alla elever, inte enbart träning för de elever som har särskilda behov. Det är viktigt att hitta arbetssätt som går att genomföra i en inkluderande miljö där alla elever kan utveckla sina förmågor tillsammans. Vi arbetade med loggbok för att synliggöra lärandet och med reflekterande samtal i grupp för att synliggöra elevernas tankar om sitt lärande i slöjd. Att reflektera över sitt lärande i ett ämne som slöjd har varit fantastiskt. Att eleverna har konkreta handlingar och arbeten att reflektera över gör att det blir mindre abstrakt. Vi som lärare fick på köpet ta del av elevers tankar om vår undervisning och kunde förändra den efter hand. Det blev ett arbetssätt som på det viset också ledde till ett ökat elevinflytande.

Konferens om matematiksvårigheter

Konferens om matematiksvårigheter – Kompetento den 14 -15 mars 2016

Idag har jag hållit en föreläsning om vikten av att göra systematiska undersökningar och analyser av hur undervisningen fungerar för våra elever. Detta är viktigt både vad gäller undervisning på universell nivå, alltså den som man genomför i en inkluderande miljö med alla men också den typen av insatser som man beskriver som anpassningar och särskilt stöd. Konferensen handlade om matematiksvårigheter och om hur skolan lyckas eller inte lyckas möta detta bekymmer. Jag var i gott sällskap med Torkel Klingberg, Madeleine Löwing, Görel Sterner och Marcus Björnström samt 250 lyssnande intresserade mattelärare, förstelärare och specialpedagoger.

Det som jag specifikt var inbjuden att tala om var en satsning på personliga tränare i matematik för elever som skolan inte lyckats hjälpa inom den vanliga undervisningen. För att undersöka effekterna genomförde vi PART (preventivt arbete tillsammans) ett försök med experiment och kontrollgrupp där experimentgruppen fick 30 minuters träning utanför skoltid, fyra dagar i veckan i 12 veckor. Träningen var skräddarsydd för varje elev och pågick i direkt anslutning till skoldagen i skolans lokaler.

Vi hade läst om olika försök i USA, Storbritannien och Canada och sett att de fått goda resultat. Men det är viktigt att prova i sin egen verksamhet och mäta effekterna i den egna miljön.

Försöket utvärderades av Åse Hansson vid Göteborgs Universitet och är du intresserad av att läsa hur det gick finner du rapporten här. Det gick bättre för experimentgruppen och vi fick signifikanta skillnader till vår stora glädje. Men vi såg också brister och förbättringsmöjligheter bland annat att insatsen skulle behöva pågå under längre tid. Eleverna saknade sina tränare vid den tredje så kallade eftermätningen och det erövrade självförtroendet hade dalat en aning.

Det som genomsyrade denna viktiga konferens var att det finns en stor variation av elever att möta i undervisning. En del av dem har verkligen specifika svårigheter men vi har också fler elever som misslyckas i matematik idag.  Egentligen är det skolan och undervisningen som misslyckas. Vi behöver hitta dessa elever tidigt och helst av allt förebygga genom att arbeta konstruktivt redan i förskolan. Det framkom också en stor enighet om att elever behöver olika lång tid för att utvecklas och befästa sina kunskaper. Detta måste vi utveckla organisation och metoder för. Idag har alla elever vanligtvis precis lika lång tid på sig att utvecklas.  För att lyckas behöver vi:

konferens matte