Elevhälsa – utvecklaskolan.nu

Elevhälsoarbete

I Ängelholm genomför vi ett långsiktigt förbättringsarbete där vi vill skapa goda möjligheter till samverkan mellan olika professioner i ett barn- och elevhälsoarbete. Syftet med detta är att möjliggöra för alla elever att kunna delta i undervisningen.

Vi vill skapa Tillgängliga Lärmiljöer!

En elev sa till mig när hen skulle berätta vad det var som var hjälpsamt i skolan, att det var att lärare kunde göra undantag. Det var ju fint men på ett sätt ändå inte. Varför ska en elev behöva känna att det görs undantag? Önskvärt är att varje barn kan känna att det läraren gör är något som är självklart för att hjälpa och att det inte per definition är ett undantag.

Alla barn- och elevhälsoteam i Ängelholm fick igår eftermiddag ta del av Ingrid Hylanders kunskaper om elevhälsoarbete och i sin föreläsning gav hon många bra perspektiv men det som jag gärna vill lyfta upp i denna lilla korta blogg-text är vikten av att se elevhälsoarbete som något som vi alla gör tillsammans, där lärare är experter på undervisning och lärmiljöer och där elevhälsopersonal med sina olika kunskapsområden kan stödja läraren i sitt arbete och bidra till att läraren kan nå framgång med alla barn.

Elevhälsoarbetet startar i klassrummet, i kärnverksamheten, i undervisningen. När läraren undervisar och eleven lär skapas hälsa och kunskap och dessa går sen hand i hand och fungerar som motor för varandra. Det är omöjligt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Men det man säkert vet är att hälsa och lärande har starka samband. En elev som lär utvecklar sin läridentitet och känsla av kompetens vilket leder till ett välmående som i sin tur underlättar lärande och leder till bättre hälsa!

Under förmiddagen lyssnade alla lärare på Adrienne Gear som föreläste om Reading Power och Thinking Power. Adrienne betonade vikten av att undervisningen ska hjälpa elever att stretcha sin tankeförmåga och bidra till att elevers metakognitiva förmåga stärks. Denna kunskap är något som, om lärare kan omsätta det i sin undervisning, leder till elevhälsa. Inget är bättre än lärare som i undervisning når fram till kärnan i elevens förmåga att lära. Då kan magi skapas! Magi som kan leda till lärande och hälsa!

Elevhälsoarbete kan, som jag ser det, inte genomföras av EHT utan det är ett arbete som EHT ska göra tillsammans med lärarna.

Elevhälsoarbete är skolutveckling med barnet i centrum.
Våra viktiga barn!

Är du intresserad av att läsa mer om vårt förbättringsarbete som till viss del är finansierat med SIS-medel kan du ta del av vår delrapport. Hör av dig via mail till eva.pennegard@engelholm.se

Referenser

Gear, A. (2015). Reading Power. Pembroke Publishing. LTD.

Hylander, I. (2019). Perspektiv på yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan. C. Löfberg. (Red), Elevhälsoarbete under utveckling. Specialpedagogiska Skolmyndigheten. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/elevhalsoarbete-under-utveckling–en-antologi-tillganglig-version.pdf/

Coll, C., & Falsafi, L. (2010). Learner identity. An educational and analytical tool. Revista de Educación, 353, 211-233.

Inlägget är först publicerat på Englar bloggar 210929

Resursskola och särskild undervisningsgrupp, Lokal FoU-rapport 2020

2020 genomförde jag på uppdrag som lektor inom FoU en utredning gällande både hur läget var i Ängelholm avseende de två kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper som fanns samt hur det nationella vetenskapliga läget såg ut gällande resursskolor och särskilda undervisningsgrupper. Utredningen skulle vara vägledande inför beslut om kommunövergripande särskild undervisningsgrupp och inför beslut om utveckling av skolornas elevhälsoarbete. Rapporten heter;
Utredning om resursskola – en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp.

Den blev en av utgångspunkterna inför det förbättringsarbete som nu har pågått under ett år och som vi kallar för;
Tillgängliga lärmiljöer; barn- och elevhälsokompetens som en förutsättning att nå framgång med alla barn och elever.

Inlägget först publicerat på Englar bloggar 210929

Hur pluggar tonårshjärnan?

I tisdags arrangerade vi på Strövelstorps skola en kompetensutvecklingsdag med temat Tonårshjärnan. Speciallärare och specialpedagoger från flera kommuner var inbjudna. Som gäst och utbildare hade vi Malin Gutestam, lärare i idrott och hälsa med en magisterexamen i Neuroscience in Leadership. Vill du läsa mer om Malin hittar du hennes hemsida här.

Malin har lyckats koppla väsentlig forskning till sin praktik där hon utvecklat och prövat en metod för att hjälpa tonåringar förstå hur hjärnan fungerar, vad hjärnan behöver och hur de kan hjälpa sig själva både att studera och att må bättre. Hon har själv prövat sin metod på ett systematiskt och vetenskapligt sätt vilket gör hennes arbete trovärdigt och mycket intressant.

Malin berättade under dagen om intressant forskning där fler resultat pekar på hur vårt sätt att uppfatta verkligheten påverkar kroppens svar.

Excercise and Placebo

Ett exempel handlade om hur städare på ett hotell uppfattade sina arbetsuppgifter. Man gav två grupper städare olika slags information om arbetsuppgifter. En grupp fick veta hur många kalorier man bränner av att dammsuga, gå i trappor, bädda sängar. Detta jämfördes med träning och slutsatsen var att ett arbetspass är likvärdigt med flera träningspass i gymmet. Den andra gruppen fick mer allmän information om arbetsuppgifterna. När man gjorde uppföljning på vikt, blodfetter mm visade det sig att den grupp som fått info om att arbetsuppgifterna kunde räknas som träning hade fått bättre kondis och gått ner i vikt medan den andra gruppen var oförändrad (Langer & Crum, 2007).

Unga hjärnor

Malins egen studie kallar hon för Unga Hjärnor. Upplägget har hon hämtat från ett projekt som heter Healthy Mindplatter vilket utvecklats av Dan J. Siegel och David Rock i USA.

Ramverket kan liknas vid en tallriksmodell där sju olika aspekter behöver tas med i beaktande för att hjärnan ska fungera optimalt. De sju aspekterna kommer nedan i punktform och med en kommentar som fastnade i mitt minne när jag nu tänker tillbaka på föreläsningen.

Fokusera – hjärnan kan inte och ska inte multitaska
Sov – sömnen ger återhämtning
Rör dig – sitt inte mer än i 30 minuter i taget
Pausa – pauser kan vara att man gör något annat en mycket kort stund
Umgås – goda relationer behövs
Lek – här föds kreativitet och lust
Inre lugn – träna mindfulnes, enminuterspass

Malin menar, med stöd i forskning, att elever behöver ha kunskap om hur hjärnan fungerar och när de har det kan de också påverka sitt mående och sitt lärande bättre. Hennes intervention är att ge elever utbildning i hur hjärnan fungerar och hon har lagt upp ett program där hon träffar elever vid 16 tycken 30-minuterspass.

Att leva som man lär

Under hela vår utbildningsdag lever hon också som hon lär. Eftersom hjärnan behöver pauser och återhämtning med jämna mellanrum är envägskommunikationen i föreläsningen aldrig längre än 11 minuter. Hon delar av med fiffiga mikropauser som i sig hjälper våra hjärnor att komma ihåg vad hon pratat om. En riktigt bra utbildningsdag på många sätt! Jag tror att många av oss avslutade arbetsdagen med en liten plan om en liten förändring i den egna praktiken. En förändring som är möjlig att iscensätta redan nästa dag!

Vi fick goda exempel på vad en mikropaus kan vara och hur enkelt det faktiskt är att omsätta den i praktiken. Det kan vara så enkelt som att.

Ställ er upp en liten stund
Prata med grannen om
Sten, sax, påse
Andas efter modell i 40 sekunder (räkna till 7 på inandning och till 11 på utandning)
Hoppa 25 hopp på ett ben

Hon varnade också för att hjärnan inte är skapad för arbetsuppgifter som sträcker sig över lång tid. Hjärnan fungerar bättre vid avgränsade och tydliga uppgifter. Tonårshjärnan har inte utvecklad planeringsförmåga.

Detta får mig att tänka på de många inlämningsuppgifter som elever på högstadiet själva ska planera, organisera och genomföra och det ger mig förståelse för varför så många elever inte klarar detta så bra. En del behöver enskilt stöd av lärare, specialpedagog eller förälder för att kunna genomföra uppgifter och bli klara med dem. Varje lektion skulle i stället kunna ha ett tydligt mål och inbyggd struktur för att uppgifter ska bli kunna bli utförda av alla elever.

Mindfulness

Här finns en liten instruktionsfilm om hur man på en minut kan finna lugnet.

Eva Pennegård, specialpedagog på Strövelstorps skola och licentiand vid forskarskolan CSiS, Lunds Universitet

Inlägget är först publicerat på Englar bloggar 180308

Insats på vetenskaplig grund!

Vill du vara med och skapa en insatsbank för att hjälpa elever att utvecklas? På den skola som jag arbetar på brukar vi i elevhälsoteamet ofta diskutera och uttrycka viljan till att alla elever ska med.

En mycket betydelsefull del av utbildningen, som verkligen bidrar till elevers möjlighet till deltagande och utveckling är själva läsförmågan. De flesta skolor i Sverige har säkert samma tankar kring detta men brottas med hur man ska kunna få alla elever att erövra den förmågan. Frågor som är mycket aktuella kring detta är hur vi följer upp skolans resultat och ett nytt bedömningsstöd är utvecklat för att möta behovet av att veta om det vi gör i skolan leder till en god läsförmåga. En annan minst lika viktig fråga är den om vi vet vad vi ska göra för att stötta de elever, som vi upptäcker med hjälp av bedömningsstödet, inte utvecklas tillräckligt väl. Ytterligare en utmanande fråga är om vi lyckas hitta de eleverna med bedömningsstödet. Min uppfattning är att vi behöver komplettera med standardiserade tester på avkodningsförmåga.

Idag har jag tillsammans med kommunens speciallärare och specialpedagoger haft förmånen att lära oss mer om en insats som möter dessa behov och som är utvecklad på vetenskaplig grund. En metod med evidens!

Efter resultatdialoger i kommunens gemensamma arbete med Digilys har vi identifierat behovet av vetenskapliga insatser för elever som inte lär sig läsa med flyt. I RIKT:s regi arrangerades därför denna utbildningsdag för kommunens speciallärare och specialpedagoger inom Digilysarbetet.

Vi har lyssnat till Maj-Gun Johansson, disputerad vid Umeå Universitet 2010, och vi har fått prova en evidensbaserad metod med datoriserade ”Flash-cards” som hjälper elever att utveckla automatiserad läsning.

Metoden bygger på flera andra forskares tidigare arbete (Høien & Lundberg, 1989, 2013, Ziegler & Goswami, 2005, Wentink, 1997, Van der Bosch, 1995) men Maj-Gun har också själv forskat på det egna utvecklade MG-pro g rammet och resultatet var verkligen gott (Johansson, 2010). Hon har genomfört en studie som ett experiment med kontrollgrupp med en kvantitativ metod och resultatet visade en utveckling av elevernas avkodningsförmåga som med ett forskarspråk kan uttryckas med Cohens´effekt över 0.8 vilket betyder att det är en stor effekt som är mycket högre än vanlig lästräning.

Träningen är ingen universallösning utan en metod som rätt genomförd hjälper många. Maj-Gun betonar klokt att träningen måste utvärderas och om eleven inte utvecklas med träningen ska man undersöka andra möjligheter. Hennes forskning visar dock att många elever lyckas utveckla sin läsförmåga med metoden.

Metoden är enkel att genomföra och består av övningar i ett datorprogram. Programmet ställer in sig efter hur eleven lyckas och ökar eller sänker kraven i förhållande till vad eleven presterar. Träningen bör ske helst dagligen i 20 minuter i en tremånadersperiod. Men även två gånger i veckan gör skillnad. Dock inte lika stor skillnad. Träningen går ut på att eleven övar upp en ortografisk läsning där helheter av ordet blir automatiserade minnen och eleven kommer bort från en omständlig ljudningsprocedur. När läsningen är automatiserad frigörs utrymme i hjärnans frontala för att tolka språk och därmed öka läsförståelsen. Avkodningen har starka samband med en god läsförståelse även gällande högstadieelever berättade Maj-Gun. Näst efter avkodning kommer ordförståelse.

MG-metoden är en insats på vetenskaplig grund som kan erbjudas elever som visserligen har knäckt läskoden men däremot ännu inte automatiserat läsningen. Elever bör komma bort från ljudandet av frekventa ord i åk 2 berättar Maj-Gun. Detta skulle kunna vara en markör, vilken kan upptäckas både med hjälp av ett avkodningstest eller med hjälp av bedömningsstöd. Avgörande är att man vet vad man letar efter och vet hur man ska möta behovet av träning. Utvecklas inte eleven med erbjuden metod kan man efter utvärdering förstå att det inte var rätt metod för denne elev. Allt måste som vanligt noggrant utvärderas.

Håller du med om att det vore bra med en insatsgaranti? Om eleven inte klarar att bli flytande läsare med hjälp av den vanliga undervisningen bör eleven erbjudas en annan insats och gärna så fort som möjligt för att inte misslyckanden ska uppstå!

Referenser:

Johansson, M. G. (2010). Datorträ n ing i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering (Doctoral dissertation, Umeå University, Department of Psychology).

Høien, T., Lundberg, I., & Karlsson, M. C. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Natur och kultur.

Ziegler, J. C., & Goswami, U. (2005). Reading acquisition, developmental dyslexia, and skilled reading across languages: a psycholinguistic grain size theory. Psychological bulletin, 131(1), 3.

Van den Boshc, K, Van Bon, W.H.J. & Schreuder, R (1995) Poor readers´decoding skills: Effects of training with limited exposure duration. Reading Reserach Quarterly. 30, 110-125.

Wentink, H. (1997). From graphemes to syllables. The development of åhonological decoding skills in poor and normal readers. (Doctoral thesis). Nijmegen University

Inlägget först publicerat på Englar bloggar 171216

Metakognitiv förmåga

Den metakognitiva förmågan är en avgörande förmåga för våra elevers lärande.

Har precis tagit del av Petri Partanens doktorsavhandling ”Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training” gällande skolans viktiga elevhälsoarbete. Han skriver bland annat att metakognitiv förmåga är utvecklingsbar och kan stödjas och utvecklas i förskola och skola genom lärarens mediering inom ramen för det pedagogiska arbetet.

Detta är något som är väl känt i skolans olika pedagogiska professioner men goda exempel på hur man kan arbeta med detta är inte så vanligt förekommande. Därför vill jag gärna dela med mig av ett aktionsforskningsarbete som jag som specialpedagog gjort tillsammans med en slöjdlärarkollega.

slojd

Vi beskriver hur man i ämnet slöjd kan träna den metakognitiva förmågan hos alla elever, inte enbart träning för de elever som har särskilda behov. Det är viktigt att hitta arbetssätt som går att genomföra i en inkluderande miljö där alla elever kan utveckla sina förmågor tillsammans. Vi arbetade med loggbok för att synliggöra lärandet och med reflekterande samtal i grupp för att synliggöra elevernas tankar om sitt lärande i slöjd. Att reflektera över sitt lärande i ett ämne som slöjd har varit fantastiskt. Att eleverna har konkreta handlingar och arbeten att reflektera över gör att det blir mindre abstrakt. Vi som lärare fick på köpet ta del av elevers tankar om vår undervisning och kunde förändra den efter hand. Det blev ett arbetssätt som på det viset också ledde till ett ökat elevinflytande.

Att lära och att utvecklas positivt som barn i skolan – en mänsklig rättighet!

Kravet om att alla barn ska ha rätt att gå i skola har vi sen länge tillmötesgått i vårt land. Att alla barn dessutom är skyldiga till detta är i alla fall delvis från början instiftat ur ett barnperspektiv och för att säkerställa att alla barn verkligen skulle få tillgång till utbildning.
Idag ser jag ett behov av att medverka i ett samtal kring rättigheten att få utvecklas och lära i skolan. Eftersom alla barn är skyldiga att vara i skolan tycker jag också att vi skulle betrakta möjligheten att utvecklas och lära i skolan som en rättighet.

Varför är detta en viktig vinkling på en viktig fråga?
Jag anser att det är allt för många barn som inte lär sig och utvecklas i linje med sin förmåga att lära och utvecklas. Jag menar också att skolan skulle kunna förändras så att vi erbjuder varje barn bättre förutsättningar att lyckas. Det finns idag mycket kunskap både vetenskaplig och erfarenhetsmässigt beprövad som vi inte använder i tillräcklig utsträckning.

Lite fakta!
Barn som är omhändertagna och placerade i familjehem lyckas sämre i skolan än andra barn trots normalbegåvning (Vinnerljung, 2014).
Det finns en metod, Skolfam, som verkar lovande och med vars hjälp skola och socialtjänst kan bidra till att familjehemsplacerade barn lyckas i skolan (Tordön, Vinnerljung & Axelsson, 2014).
Barn som växer upp i socioekonomiskt svag miljö lyckas inte lika bra som andra barn med samma förutsättningar (Schoon, 2006).

Inom Part (preventivt arbete tillsammans) i Helsingborg har jag ingått i ett projekt (Utsikter) där vi gjort ett försök med att ge elever som växer upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd en skolsatsning och fått lovande resultat. Dessa resultat finns i en rapport på Parts hemsida, www.partinfo.se.

Skolor som har stor andel elever med föräldrar med kortare utbildningsbakgrund har sämre resultat än skolor med elever vars föräldrar har längre utbildningsbakgrund. Svt Pejl presenterade för några år sen resultat från alla skolor i Sverige. Diagrammen var mycket åskådliga men finns inte längre kvar på deras hemsida. Presenterar nedan ett diagram över hela Sverige; röd linje – skola med föräldrar med låg utbildning, orange linje – skola med föräldrar som har medellång utbildning, grön linje är skola med föräldrar som har högre utbildning. Y-axel är meritpoäng för avgångsklass åk 9, X-axel visar årtalet. svtpejl

En del vill beskriva detta med att skolor med goda resultat har bättre lärare än övriga skolor. Jag är inte säker på att detta är sant. Det kan lika gärna vara så att metoder som används generellt i skolan passar eleverna som har föräldrar med hög utbildningsbakgrund.

Att våra svenska elevers resultat sjunker i jämförelse med övriga OECD- länders elever har uppmärksammats mycket på senare tid. Den så kallade Pisa- chocken kan väl inte ha gått många förbi. Analyser av resultatet i Sverige visar att gruppen elever med svagast resultat sjunker. Tidigare har dessa legat högre i Sverige än genomsnittet i OECD-länderna. Likaså visar man i analyserna att likvärdigheten mellan svenska skolor blivit sämre (Jakobsson, 2013). Inte nog med detta, dessutom presterar hälften av våra elever, pojkar, generellt sämre än flickor i den svenska skolan (SKL, 2014).

Vi kan inte acceptera detta! Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som vi inte klarar av som det ser ut idag! Elever ur grupper nämnda ovan är precis lika begåvade som andra elever. Vi måste börja se och erkänna detta och förändra undervisningen så att alla elever har en chans att lyckas. Elevers förmåga att lära är inte förändrad. Min uppfattning är att det är skolan och omvärlden som har svårt att erbjuda det barnen behöver. Jag menar att skolan måste utvecklas så att alla elever hänger med i förhållande till sin förmåga. Vi kan aldrig acceptera att elever som skulle ha kunnat lära misslyckas i skolan. Vi måste se till att alla elever lär och utvecklas positivt.

Eller hur? Vad säger ni?

Ett viktigt första steg är att skapa noggrann uppföljning av vår undervisning som visar hur vi lyckas skapa möjligheter för varje elev att lära sig de grundläggande färdigheterna; läsa, skriva och räkna.
Dessa kunskapsfärdigheter behöver bli befästa så tidigt som möjligt. Dels därför man behöver dem i det fortsatta lärandet men också för att de i hög utsträckning påverkar elevens känsla av kompetens och självförtroende. Detta är också en källa till fortsatt lust och motivation till arbete och insatser för att utvecklas och lära.

Vi behöver med hjälp av sådan uppföljning reflektera och analysera över vår undervisning och lägga märke till om eller på vilket sätt undervisningen leder till att våra elever lyckas. Ur denna källa av kunskap och erfarenheter menar jag att vi får möjlighet att sluta att göra sådant som inte leder till att eleverna lär sig och börja göra mer av det som uppföljningarna och forskning visar har god effekt på elevernas kunskapsutveckling.